Bilden av en fantasi

Prinsessan skriver.

Detta illustrerar en av mina hetaste och mest kinky fantasier. En fantasi så snubblande nära min gräns. Gränsen för vad jag inte vill uppleva på riktigt. Eller kanske gränsen för vad jag vill?

Att leka auktion och "säljas" av min Älskling. Extremt upphetsande fantasi som eggar och lockar.

Hur det skulle se ut?

I min fantasi sker det på en swingersfest bland andra likatänkande. En vacker och ordnad miljö. Champagne och dekadens. Fnitter och stön. Händer och tungor. Min dominante Älskling. En auktionsutropare och oro som ändras till extas.

I fantasier finns inga faror. I fantasierna kan man närma sig gränser tryggt. Tänk vad skönt att blunda och förflytta sig i tid och rum. Skönt, sexigt och spännande.

Fel svar

 

Prinsessan skriver.

Nu vet vi. Vi har fått svar. Vi var inte bortglömda eller ignorerade. Det trodde jag inte heller. Vår favorit klubb sköts extremt proffsigt av en engagerad klubbledning. Tack för det. Tack för svar.

Dock framgår det att vi får lov att leta upp en ny klubb. Den nya entrén förutsätter mer mod och oblyghet än vad jag och Älsklingen har. Om vi är fega? Somliga kanske tycker det, men det förändrar knappast faktum.

Innanför de röda dörrarna delar de köande upp sig. De som vill gå på dekadent nattklubb med inriktning på queer, bi, homo eller helt enkelt fördomsfritt umgänge med likatänkande kommer gå åt höger. De som vill gå på swingersklubb går rakt fram och nedför trappan till källaren. Man köar och väljer riktning inför de som råkar befinna sig på väg in/ut från respektive klubb.

Detta är inte alls vår "cup of tea". Det är så sorgligt.

När klubben brann ner för drygt ett år sedan blev vi jätteledsna för att vår klubb försvann. När återuppbyggnaden sedan var ett faktum blev vi glada och förväntansfulla. Vi har längtat efter att klubben återigen ska slå upp portarna och att vi ska få roa oss med de andra medlemmarna.

Nu känns det nästan som om klubben brunnit ner igen. För oss är har den i princip gjort det. För även om det byggs där nere, så byggs det för andra.

Det byggs för dem som är oblyga nog att stå i kö med gäng som förfestat och inför dem gå ner för trappen. Den byggs för dem som känner sig trygga med att ramla ut från sagda källare halv tre en söndag morgon med "knullrufs" inför fulla icke-swingers och roa dem på sin egen bekostnad.

Det är möjligt att detta inte kommer vara ett problem i realiteten. Att jag och Älsklingen är onödigt negativa. Vi å andra sidan skulle kalla dem som inte ser detta som orosmoment för naiva. Alla tycker olika, och skönt är väl det.

Så vad återstår i klubbväg?

PiH i Stockholm är en parklubb - där hittar vi inga extrakillar. Dock hittar vi andra par, vilket kan vara nog så trevligt.

Club Vouge i Stockholm hade jag funderat på, men vad jag förstår nu då jag googlar på nätet verkar den redan vara stängd? Va? Den öppnade nyss!

I Eskilstuna finns en swingersklubb, och likaså i Örebro. De ser inte så trevliga ut på bilder, men vi har hört mycket bra om den i Örebro och funderar på att ge den en chans.

Klubbarna i Göteborg, Amante och Wandas har vi besökt. Amante har vi valt bort då den klubben lämnar en del att önska samtidigt som Wandas är rent och fräscht. Dock ligger de för långt bort från oss.

Kära läsare, har ni något ni kan berätta om klubbarna i Eskilstuna och Örebro? Vad tycker ni om/inte om med dem? Vi är idel öra!

Till MrClub, stort och varmt tack för alla glada minnen! Lycka till! Hoppas vi ses igen...

Amnesty International chockar

 

Prinsessan skriver.

Feministiskt initiativ, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS) och Sveriges Kvinnolobby fick nog en smärre chock igår. Jag fick det för några minuter sedan. Det handlar om prostitution. I Sverige har vi som bekant valt att kriminalisera köparna av sex. Amnesty International har nu lämnat ett förslag om att såväl köparna som säljarna ska avkriminaliseras!

Det är sant!

Amnesty i Sverige menar att de ej delar Amnesty Internationals inställning. Ojdå. Nej, det hade jag nog inte riktigt trott heller. Men hur ska Amnesty Sverige hantera detta? I Sverige är det en vederatagen åsikt att all prostitution är av ondo. Hur många medlemmar kommer lämna Amnesty Sverige om förslaget klubbas igenom? Ganska många skulle jag tro?

Hur resonerar då Amnesty International?

Amnesty International ser gråzoner. Många har svårt för grått. Svart och vitt är enklare.

I förslaget från Amnesty International i London står att avkriminalisering skulle ge de prostituerade ökad "hälsa, jämlikhet, säkerhet och personlig integritet".

Amnesty International är inte för prostitution, men anser att utsatta människor oftast inte har lyxen eller möjlighet att välja. Det är lätt för oss i Sverige att döma, där de allra flesta människor får någotsånär lika förutsättningar att skapa sig en mer eller mindre okej levnadsstandard. Vi behöver oftast inte ha sex mot betalning för att hålla oss eller våra familjer vid liv.

Så är det långt ifrån för alla.

När prostitution till sist är det enda valet en man eller kvinna har kvar anser Amnesty International (och jag) att vi inte ska slå undan benen för dessa människor genom att kriminalisera deras leverbröd.

Amnesty International går dessutom ett steg längre och menar att sex med prostituerade kan vara det enda sex handikappade eller ensamma lyckas få. Detta kan de behöva anser Amnesty International, "för sin hälsas skull".

För dem som saknar vilja/förmåga att se gråzoner är alla prostituerade offer. De som arbetar för att stoppa prostitution strider för "offrens" rättigheter men glömmer vilken verklighet dessa män och kvinnor ofta lever i och vad alternativet de har är för något. Egentligen.

Bortglömd?

Prinsessan skriver.

Det är något ytterst vemodigt med glömda hus och platser. Naturen tar över och visar oss människor hur små vi är på jorden. Hur förgängligt livet är. Vi är bara gäster här och nu.

Att falla i glömska som människa är mer frustrerande än vemodigt tycker jag. Att exempelvis maila ett företag om dåligt bemötande och aldrig få ett svar eller en ursäkt är sjukt irriterande.

Dock är det ännu mer frustrerande att glömmas bort (för jag förutsätter att jag inte ignoreras med vilje) av en person man tycker sig ha någon form av relation med. Jag tycker vi känner varandra tillräckligt mycket sedan vi pratats vid och setts vid flera tillfällen under ett antal år. Då känns det extra illa att ett mail med raka frågor inte besvaras.

Det har gått fem dagar sedan jag ställde mina frågor. Jag hade förväntat mig ett svar vid det här laget. I synnerhet då frågan inte var speciellt svår och den var ställd på ett trevligt vis.

Så, jag ska maila igen och hoppas jag får svar på mina frågor. En gång kan jag bli bortglömd. Ett misstag kan vem som helst göra. Vi är alla mänskliga. Ett mail bland många andra kan försvinna i mängden.

Så. När jag fått svar på huruvida jag och Älsklingen måste stoltsera med vårt swingersliv för alla nattklubbsbesökare på väg ner till källaren så återkommer jag. Jag vet att vi inte är ensamma med våra funderingar - och att fler vill veta.

Trist konsekvens

Prinsessan skriver.

Vi har träffat ett antal trevliga par - i och utanför sängen under vår spännande swingersresa. Dessa par har givetvis haft olika turn-ons och de har sökt olika saker.

Några har varit naturister/swingers, några gillar D/S lekar, några gillar tjejsex och sex i samma rum, några gillar partnerbyten, några gillar att ta in en extra kille eller tjej. En del gillar att se sin partner med andra utan att vara aktiva själva. Varianterna är oändliga.

Vad som är lite sorgligt är att par vi träffat och som säger sig gärna skulle vilja träffa en extrakille ändå ofta stängt ner BC för just killar.

De har ledsnat ur fullständigt på plumpa komentarer, fula påhopp, respektlöshet, dålig läsförståelse och allmänt kasst beteende och är av den uppfattningen att den ständiga irritationen över dessa tråkiga killar vida överglänser den njutning och glädje en MMF kan innebära om man hittar rätt kille.

De har alltså valt bort alla killar på grund av att några (ej få) rötägg saknar stil, finess och förstånd. Hur tråkigt är inte det?

Inredningstips

Prinsessan skriver.

Detta är en tapet! OMG! Hur sexig som helst. Men helt otänkbar för en barnfamilj utan hemliga rum. Så synd. Jag älskar den!

Tankar om nätdejting

Prinsessan skriver.

Ibland försvinner människor från jordens yta. Inte bokstavligt talat. Men hux flux försvinner de från den gemensamma yta vi lärt känna dem. Från BC. Då är de borta. Vi söker aldrig upp dem som avslutat sina konton - vill de ha fortsatt kontakt utanför den sfären ger de oss sina kontaktuppgifter. Men de som bara försvinner... Ibland funderar jag på var de tog vägen

Paret som försvann i höstas och som vi haft tämligen mycket kontakt med under flera år var bara "borta". Sådär huxflux. Vad hände? Tog det slut mellan dem eller upptäckte de att BC och swingerslivet var fel för dem? I detta fall ligger nog bägge förklaringarna lika nära till hands.

Mannen som försvann? Han är nog inte singel längre.

Den andra singelmannen som försvann? Han var nog aldrig singel, och vi gissar att hans kvinna avslöjat hans "hemliga" liv.

Kvinnorna som försvann? De är vi lite oroliga för. De levde båda som om denna dagen var deras sista. Lite väl mycket Kamikaze. Inga försiktighets åtgärder. Ingen broms. Inga reservationer eller en smula sunt förnuft. Endast full fart framåt.

Full fart framåt på BC är inte ofarligt. Tyvärr. Märkliga människor finns mitt ibland oss. På Familjeliv är det jag och Älsklingen som är de som anses vara farliga och perversa äckel. Vi menar att de farliga och perversa är de monster som letar efter obetänksamma och godtrogna att lura och utnyttja och utsätta för fara. En del av dessa människor hamnar dessvärre på BC.

Vi är lite oroliga för att dessa kvinnor råkade illa ut och av rädsla och obefogad skam lämnade denna sida. Till er som funderar på att skaffa ett konto på någon som helst nätdejtingsida vill vi ge följande råd:

1. Lita på din magkänsla. Känns det otäckt snarare än spännande? Avstå.
2. Lämna inte ut ditt riktiga mobilnummer, skaffa kontantkort du använder enkom för dejting.
3. Var varsam med din personliga intrigritet.
4. Träffa nya människor på allmänna platser.
5. Berätta för en nära vän/väninna vad du är ute på och vem du ska träffa.

Personligen tycker jag att swingersklubbar är det optimala stället för singelkillar/singeltjejer att träffa nya bekantskaper för sexuella äventyr. Något säkrare ställe, med regler och andra människor omkring kan jag inte tänka mig. Jag förstår att inte alla känner sig bekväma med en sådan lösning samt att swingersklubbar bara finns på några få orter. Men för er i Stockholm (Vouge), Norrköping (Adam&Eva), Göteborg (Wandas Swing och Amante), Eskilstuna (Paradise Swing) eller Örebro (Club Eden) så skulle jag verkligen rekommendera att träffa en förhoppningsvis het dejt där första gången...

En annan klubb?

Prinsessan skriver.

Ganska roligt att lägga trappan ut från Vatikanmuséet på vår sexblogg. Förlåt för det, men den är så sagolikt vacker och inlägget handlar om en specifik trappa. Den som somliga går för att komma upp och en del vill gå för att komma ner.

Ner i källaren eller upp till nattklubben.

Jag är rädd för att denna trapp innebär slutet på vår kärlekshistoria med Sveriges bästa swingersklubb. Eller i vart fall en paus. Jag har sökt lite mer detaljerad information från den ende som kan svara på om mina farhågor är välgrundade eller onödiga. Jag håller tummarna för att jag kommer få det svar jag önskar. Det svar vi båda önskar.

Vi vill så gärna öppna denna dörr och skrida in i den dekadenta värld som finns där bakom. Vi vill göra det utan att för den sakens skull välja bort vårt anonyma swingersliv. Vi vill inte vara de som ska avdramisera och normalisera bilden av en swinger för de trångsynta.

Det har tagit många, många år för svenska folket att acceptera homosexualitet. Under en lång tid har homosexuella känt sig tvingade att hålla garderobsdörren stängd för att slippa bli dömda och bespottade. För att slippa försvara sig. För att slippa förklara - för dem som ändå inte vill förstå. Idag höjer få på ögonbrynen då släkt, vänner och känt folk vågar kliva ur den där garderoben, och jag är så glad att vi kommit dithän!

När det kommer till sexuella böjelser upplever jag att många är långt ifrån vidsynta och toleranta. Det syns på svenska kvinnors motsvarighet till Flashback. - Familjelivs forum som osar av påhopp, kränkningar och elakheter skrivna av i huvudsak kvinnor med syfte för att göra andra kvinnor illa. De kallar kvinnor som gillar analsex för "horor", män som kollar på porr för "perversa äckel" - vad de kallar swingers för? "Fula", "sjuka", "slem". Det är de snälla orden. Det är oroväckande att dessa hatiska kvinnor uppfostrar kommande generationer.

Så nej, jag känner inte för att stå på barrikaderna för att bevisa för inskränkta kvinnor och män att jag är relativt normal även fast jag är swinger - och har ett lite annorlunda sexliv än många andra.

Jag kanske oroar mig i onödan. Kanske är mina farhågor obefogade. Tiden lär utvisa det. När klubben öppnar på nytt kommer vi få veta av våra vänner och bekanta i denna lilla värld huruvida anonymiteten och den personliga intrigiteten fått vara intakt då en swingersklubb tvingats flytta till ett mer centralt läge och fått dela utrymme med annan verksamhet. Då vet vi om vi måste släppa taget och hitta en källare som passar oss bättre...

SYO

Prinsessan skriver.

Vi brukar säga att de swingers vi träffar har alla möjliga sorters yrken. Det står jag fast vid. Vi har träffat en mängd människor så här långt under resans gång - och hunnit prata med många i diverse mingelrum.

Vi har träffat många dagisfröknar, några it-tekniker, en sjökapten, flygvärdinnor, hårsfrisörskor, guider, tandläkare, bilmekaniker, kockar, sjuksköterskor, entreprenörer, egna företagare, säljare...

Jag skulle nog vilja påstå att förhållandevis många är "egna" i någon bemärkelse. Kanske är många swingers lite mer "open-minded" och nyfikna - egenskaper som är nödvändiga för de som driver eget?

På BC talar man sällan om vilket yrke en person har. Det står ibland i profilen i de fall yrket kan användas som ett argument för att man ska träffa just den personen. Till exempel: massör, elitidrottare och BRANDMAN. Just brandmannen använder ofta sitt yrke i sitt profilnamn så att ingen missar det. Jag gissar att just en brandman anses vara extra het, stark och manlig? En hjälte i och utanför sängen. Jag vet inte hur det är med den saken på riktigt. Jag har aldrig gjort det med en brandman.

Men det blir lite fånigt när det känns som "varenda" brandman i Dalarna och Gävleborg har en BC profil? Eller kanske snarare att män i Dalarna och Gävleborg önskade att de var brandmän? Minst en av dessa brandmän får ändå anses vara brandman på riktigt. Hans profilbild visar nämligen honom sittandes halvnaken med sin stolthet i handen i sätet på en brandbil... Inte så snyggt tycker jag, men kanske lämpligt att han är på plats om det skulle bli uttryckning?

Wet T-shirt

Han skriver:

Finns det något sexigare än en vacker kvinna som har en blöt T-shirt på sig?

Det genomskinliga tyget som omsluter hennes kropp och visar vissa delar, men ändå tvingar hjärnan att pussla resten. Sexigt, erotiskt och galet vackert...

 

 

Kuk, fitta, knulla!!!

Han skriver:

Visst är det sexigt ibland att viska något porrigt till sin respektive. Visst är det vansinnigt sexigt att få en erotisk berättelse av sin älskling och det finns få ljud som är sexigare än när Prinsessan viskar med hes röst att hon vill att jag skall knulla henne hårt som den slynan hon är.

Men då är den erotiska situationen redan igång. Upphetsningen och relationen är redan ett faktum och det finns ingen erotisk situation som behöver byggas upp när Prinsessan ligger naken med sina ben vitt särade och med en kuk i sin mun och en annan kuk som stöter hårt i henne.

Men att skriva ett meddelande till ett annat par om vad han vill göra i detalj är inte upphetsande för ett par. Det är inte sexigt att någon okänd skriver att "jag vill knulla din kladdiga fitta med min spermatjocka kuk och fylla din fitta gång på gång med min sperma!"

Jag vet inte, men jag tror inte att så många par och/eller tjejer blir speciellt upphetsade av den beskrivningen. Vi har ingen relation och det lär knappast hända att någon får "fylla din fitta gång på gång med min sperma", då vi har våra husregler som inte tillåter detta.

Så var sak har sin tid. I inledningen är det osexigt, men med tiden kan även de mest obscena uttryck komma att bli sexiga och de kommer från rätt mun i rätt tillfälle.

Jag hoppas på att höra Prinsessan tigga om sex ikväll... Precis så som hon låter är det perfekta sättet att be om att få komma. Lite panik, lite ödmjukhet och en massa kåthet.

Nästa depåstopp

Prinsessan skriver.

För mig och Älsklingen kan "äventyr" vara att träffa mer eller mindre nya bekantskaper och krypa till sängs med dem. Det är spännande på riktigt! - Och skönt.

Om ungefär en vecka hoppas vi få njuta av ett nytt äventyr. Hoppas vi får allt att gå i lås denna gång. Planerna har förändrats en smula under resans gång, plan a har blivit plan b. Jag gillar alla planer. :-)

Berättar mer om det lite senare, då fler pusselbitar fallit på plats.

Vi försöker ha lite bollar i luften och äventyr planerade. Det är så lätt att livet blir att bestå av måsten och krav om man inte tar tag i saker och ting och styr upp annat längs med vägen. Vi gillar att ha lite depåstopp då och då. Men det vi ni redan.

Alla har sina äventyr. Vårt består av sex och swingersliv. Somliga jagar, andra spelar golf, någon springer en mara. Gemensamt med dessa äventyr är att de ger energi och nöje för de inblandade.

Spegel spegel på väggen där...

Prinsessan skriver.

Till er män, tycker ni att ni får ligga för lite med er hustru, sambo eller flickvän? Har hon inte lust eller ork? Har hon ofta huvudvärk?

Här är några tips på vägen - känn er fria att välja...

• Städa hemmet innan hon kommer hem från jobbet
• Tvätta all tvätt och sortera in i garderober och lådor
• Laga hennes favoriträtt
• Ge henne massage
• Ge henne fjärrkontrollen och ett glas vin, sätt dig sedan och gör läxorna eller lek med barnen i ett annat rum.
• När minstingen vaknar vid 05.30 ta ut barnet på en promenad, gå till ett bageri och köp hem frukostbröd. Fixa sedan frukost.
• Ge henne en "ledig" dag från alla måsten - och skicka iväg henne på spa med bästa väninnan
• Smek hennes kind och säg att hon är underbar, visa henne ömhet utan att för den sakens skull pocka på sex.
• Titta på dig själv i spegeln och fundera på hur attraktiv du är. Egentligen. Inget illa ment, men många kvinnor och män tenderar att ta varandra för givet ibland. Konsekvenserna av detta kan bli att attraktionen försvinner i samma takt som kilon ökar och hygienen avtar.

Jag kan givetvis inte veta något om hur era relationer ser ut - eller garantera att detta fungerar. Men om jag ser till mina tidigare relationer eller mina vänners nuvarande så vill jag nog påstå att dessa tips och knep skulle fungera ganska bra.

Om kvinnor har lika stora problem med för lite sex i relationen som män? Jag tror inte det. Jag har kanske fördomar och noll koll? Givetvis finns det undantag från alla regler, men i detta tror jag nog oftast det är män som önskar mer sex medans kvinnor önskar mer uppmärksamhet och uppskattning. Jag tror många kvinnor skulle vilja ha närhet utan att känna att de gör sina män besvikna då de inte vill ha sex just där och då. Hur man får sin man att vilja ha sex? Där får nog ni män svara. Kanske Älsklingen har några råd att ge? Kan man bara följa tipsen ovan?

Jag är övertygad om att alldeles för många män och kvinnor slutat bry sig om hur de ser ut. Visst handlar kärlek om mer än yta, men av respekt för sin partner tycker både jag och Älsklingen att det är både arrogant och nonchalant att förvänta sig att ens partner ska vara attraherad av en "oavsett vad". Se dig i spegelen med ärliga ögon. Stötta din partner att komma i form. Lyssna på din älskling som menar att du tappat en del attraktion. Att han/hon ens vågar ta den svåra diskussionen med dig är kanske det största kärleksbeviset du kan få? Han/hon vill rädda er relation - inte kränka dig. Var glad för det!

Jag har hört att en man (nu generaliserar jag igen) gärna "fixar" ett relationsproblem med sex samtidigt som en kvinna behöver fixa problemen innan de vill ha sex. Att kvinnor ofta behöver känna kärlek för att kunna ha sex, medans män behöver sex för att kunna känna kärlek. Detta gäller givetvis inte oss som swingar. Vi har sex "bara på skoj" ibland. LOL.

Jag har världens finaste Älskling. I går kväll visade han mig på det vackraste vis hur mycket han älskar vår familj. "You´re gonna get laid" viskade jag i hans öra... Några timmar senare kom vi båda i extremt sköna orgasmer innan vi somnade tätt ihop.

Dagens ungdom...

Prinsessan skriver.

De gamla egyptierna oroade sig för "dagens ungdom". Det har man kunnat läsa i gamla hieroglyfer. (Har jag hört) Varken jag eller Älsklingen är purunga idag, och kanske borde vi sälla oss till skaran av oroade medelålders människor som fasar för den dag då "ungdomarna" ska vara samhällets stöttestenar.

Men det gör vi inte. Inte på långa vägar. Vi tycker nog tvärtom. Fy farao vilka fina "ungdomar" vi har omkring oss! Ofta är de väluppfostrade, omtänksamma och verbala.

De singelkillar vi träffat och känt oss mest avslappnade och trygga med är hör och häpna de som är lite yngre. De som tagit sig friheter, "glömt" regler eller betett sig konstigt i största allmänhet har varit de jämnåriga/något äldre.

De som gasar in i rondeller för att ha en ursäkt för att tuta ilsket och knyta näven hotfullt mot andra trafikanter är inte 20 plus. Det är inte farbrorn i plogbilen som kör åt sidan och stannar motorerna när vi kommer gående - det är den unga killen som gör det. Farbrorn är han som öppnar dörren på plogbilen och skäller på mig för att jag sopar av bilens rutor på min p-plats istället för att backa ut och sopa av den mitt framför garagelängan.

Det är den unga killen som är ödmjuk och ärlig nog att säga "nja, jag vet inte, jag tror vi gillar lite olika saker och jag passar nog inte riktigt er" medans den medelålders killen ljuger om såväl ålder som civilstånd för oss (annars får han inga svar).

När vi träffar par eller kvinnor så gillar jag däremot människor som är några år äldre än mig själv. Jag gillar starka, trygga, storbystade och vackra kvinnor. Hennes man brukar vara i hennes ålder eller några år äldre. När det kommer till singelkillar så väljer jag och Älsklingen helst de som är lite yngre. Eller mycket yngre. ;-)

Välkommen hem!

Prinsessan skriver.

Jag har inte sett min Älskling speciellt mycket den senaste tiden då han jobbat extremt mycket. Imorgon kommer han hem igen - och ikväll ska jag göra mig redo för det stora välkomnandet.

Hej rakhyvel, hej bodyscrub, hej ansiktsmask, hej hårinpackning. Hej Älskling!

Att komma hem till en ren, len och kåt kvinna efter en jobbresa, vad mer kan en man önska sig?

Usch!

Prinsessan skriver.

Att jag och Älskligen hittat varandra och att vi passar så perfekt ihop är fantastiskt och jag känner mig otroligt lyckligt lottad - och jag nog lova att han känner likadant. Men tänk om vi inte funkat ihop fysiskt? Tack och lov har det aldrig varit ett problem för mig och Älsklingen. Vi är perfekta för varandra. "A match made in heaven".

Däremot har det har hänt att de vi träffat för sex passat oss extremt dåligt. Så dåligt att man faktiskt inte vill fortsätta ha sex med vederbörande, men får problem att säga det då om man inte vill bete sig som en första klassens bitch. För det vill jag inte.

Vad som är avtändande eller än värre direkt frånstötande är givetvis olika för alla människor. En sak som ingen av oss klarar av är människor som inte kan "läsa mellan raderna" eller känna av stämning. De människorna klarar vi av att eliminera i vårt skrivande fram och tillbaka på BC.

Vad som inte är lika lätt att eliminera är specifika osexiga "moves" eller beteende. Det blir en obehaglig och ovälkommen överraskning. Usch!

Vad vi inte tänder på rent konkret? Här är några saker...

Ingen av oss tänder på för hårdhänt behandling vare sig med händerna eller munnen vid oralsex. För intensiv stimulans med hårda fingrar eller tunga på min klitoris är bara obekvämt. Tänder som rispar Älsklingens kuk... Bläää

Tysta människor klarar åtminstone inte jag av. De som inte gör ett ljud ifrån sig. Det är obehagligt och osexigt. Är någon tyst som en mus så vill jag inte vara med.

Jag vill inte bli kysst ovanför brösten av en annan man än min Älskling. Jag vill inte känna någon annan mans andedräkt eller tunga mot hals, skuldror, öron... Det gör mig obekväm och på min vakt. Man kan inte vara kåt och på sin vakt samtidigt. Jag kan inte det. När jag får ett meddelande på BC och utlovas "kyss och slick" som om det vore något att bli glad och upphetsad för så reagerar jag precis tvärtom.

Män som skryter om sin "onormalt" stora kuk klarar jag inte av. Och absolut inte dem som är arroganta nog att använda XL kondomer helt i onödan. Stora egon är den värsta egenskapen en man eller kvinna kan ha.

Egoism är extremt osexigt. Jag vet att vi berättat om det par vi träffade på ett hotell som fick löjligt bråttom hem efter att de fått orgasm - innan ALLA kommit i mål. Detta är inte bara egoistiskt. Det är oförskämt, och ett beteende man inte ens föreställer sig behöva diskutera innan en träff.

Nej, ibland funkar det helt enkelt inte. En del missöden kan man undvika genom att kommunicera ordentligt innan en träff så man försäkrar sig om att alla befinner sig på samma nivå och vill samma sak. Jag tror ingen av våra "bottennapp" haft som ambition att bete sig illa eller avtändande. Ingen hoppar väl i säng med någon med målet att vara dålig i sängen?

Kommunikation är nyckeln till lyckade möten på BC eller liknande. Kommunikation är nyckeln till ett lyckat äktenskap eller relation. Det tåls att sägas igen, och igen och igen...

Kursdags?

Prinsessan skriver.

Detta skulle jag vilja lära mig!

- Och nästa gång en vacker kvinna hånglar upp mig mot en pole skulle showen bli än sexigare?

Några moves skulle jag nog få ge upp, men en del ska säkert gå att lära sig? Tror ni Älsklingen skulle gilla detta?

Danskar kan

Prinsessan skriver.

Detta kan bara ske i Danmark. För få barn föddes, förskoleklasserna krympte. Förskolan agerar och ordnar en "bolleaften" för vuxna. Vilken idé!

Dagiset höll öppet några timmar på kvällen för att de vuxna skulle få vuxentid - och barnen bjöds på bullar, saft och lek under tiden.

Hur gick det då? Jättebra. Precis som planerat. Det är fler barn på förskolan än tidigare och man planerar för nästa bolleaften.

Tänk om man skulle göra detta i privat regi? Göra ett rullande schema där man tar hand om sina egna och andras barn för att ge sina vänner lite egentid - och få detsamma vid ett annat tillfälle?

Det sorgliga är att jag vet flera som istället för att krypa till sängs hellre skulle sätta upp en dörrsockel. Med den prioriteringen räcker inte alla "bolleaftnar" i världen...

När något går sönder

Prinsessan skriver.

Tiden efter storhelgerna i december är det högtryck på advokatkontor och kommunernas familjerådgivningar. Efter jul och efter semestern skiljer vi svenskar oss som mest. En del tror att det är det intensiva umgänget med en jobbig hälft som tär, andra att vi väljer att hålla ut en sista stund för att inte våra barns jul eller sommarlov ska förstöras av vuxnas problem. Personligen tror jag mer på det sista.

Låt mig få säga ett och annat till er som lever i en relation ni vantrivs. Jag vet en del om hur mycket energi det tar. Älsklingen kan skriva under på detta då han också levt i ett äktenskap som saknat mycket. Det är inte värt det.

Självklart kan en separation vara skrämmande. Hur blir det med barnen, huset, sommarstugan, båten, firman, släkten, de gemensamma vännerna och alla lån? Jag kan förstå att man drar sig för att separera av hänsyn till sina barn - men till sina lån? Till firman? Livet är för kort för att stanna i en dålig relation.

Jag har vänner som envisas stanna i relationer som är osunda och destruktiva trots att de saknar allt vad gemensamma vänner, barn, lån och sommarstugor heter. De är 25+ och livrädda för att säga stopp och välja en stunds singelliv framför en förlovning och barn med någon de inte längre trivs med.

Jag har vänner som inte lyckas få sin äkta hälft att förstå vad deras egoistiska handlande håller på att kosta dem. De viftar med varningsflaggan och försöker få sin partner att inse vad sjuka prioriteringar innebär i realiteten. - Att den sista droppen som slutligen får bägaren att rinna över till sist kommer. Tålamodet tar slut. Även för den bästa.

Om man stannar kvar då kärleken och tålamodet tagit slut tror jag man gör sig själv en otjänst. Åtminstone i det långa loppet. Jag tror man blir bitter och elak. Vi har fått ett liv till skänks, det blir ingen repris, detta är inte en demo. This is it. Jag tycker vi är skyldiga oss själva att göra det bästa möjliga av det.

Stanna, lämna eller förändra. Det är de tre alternativ som står till buds. Vilket ska man välja? Det kan ingen annan än vi själva bestämma. Att inte välja är också ett val.

Men så mycket kan jag säga: Hade jag stannat kvar i min dåliga relation hade jag aldrig träffat Älsklingen och kunnat bygga en framtid med honom. Jag vågade gå, och jag hittade något mycket bättre än vad jag någonsin hoppats kunna finna. Tänk om rädslan för att bli ensam skulle vara det enda som fått mig att stanna? Hur sorligt skulle inte det ha varit? Tänk vad jag hade missat?

Men om man VILL rädda sin relation då? Kan man det? Jo, det går säkert. OM båda är motiverade att förändra sig en smula. Man ska inte behöva ge upp sin själ för att rädda en relation - men man måste förmodligen fila till de värsta kanterna en aning. Man måste ge upp något för att få något. Det är inte en som ska gå hela vägen. Man måste mötas någonstans.

Jag skulle kunna skriva ned några tips på hur jag tycker man kan gå till väga, men eftersom jag inte är en relationsrådgivare känns det lite märkligt. Alla råd kommer har dock sitt ursprung ur två tekniker. Lyssna och prata. Man brukar säga att man har en mun och två öron av en anledning - att man ska lyssna mer än prata.

Finns barn med i bilden vill jag verkligen att ni ska tänka på att ert agerande i relationen och/eller separationen kommer innebära konsekvenser för hur era barn kommer må framöver. Ger ni er partner anledning att känna ilska och bitterhet kommer det garanterat försvåra det framtida samarbetet - och det är det blir era barn som får betala priset för det. Ett gott samarbete förutsätter en god relation. Tänk på det. För barnens skull.

Schhhh....

Prinsessan skriver.

Vi swingers är rätt så ljusskygga varelser. Det är klart det finns undantag, men för enkelhetens skull kommer jag ändå använda ordet "alla" och "vi" i detta inlägg.

Vart var jag? Jo, vi swingers är ljusskygga. Vi gillar att ha sex med andra än vår partner - men vi pratar inte om det annat än med en liten noga utvald skara som vi litar blint på.

Människor är inte så toleranta när allt kommer omkring. Människor kan vara rätt så taskiga och dömande. Varken jag eller Älsklingen känner att vi vill lägga ner en massa energi på att försvara vårt sexliv och förklara för dem som inte är intresserade av att förstå eller tänka utanför normerna.

Så vi duckar en smula.

Första gången vi var på klubb på en avsides adress i ett externt handelscentra upptäckte vi att det fanns en annan klubb i samma hus. Det pågick en fest även i deras lokaler denna lördagkväll. Måttligt lyckat tyckte vi. Till råga på allt stod dörren till "vår" klubb på vid gavel i trappuppgången och vem som helst kunde ha gått in. Inte speciellt proffsigt skött tyckte vi då, och vi tycker faktiskt inte det idag heller. Man vill känna sig trygg i att ingen utomstående trillar in i denna hemliga sfär.

Det är en del koder på swingersklubbar som icke-medlemmar omöjligen kan kunna. Dessa koder har vi fått lära oss under dessa år. Reglerna fick vi acceptera och förstå på studs. Koderna fick vi klura ut. Nästan alla vi träffar på klubbar kan dessa koder lika bra som vi. Alla kan reglerna. Inga är fulla. Ingen är skränig och gåpåig, alla är riktigt trevliga och sociala.

De gånger någon slunkit in på klubb utan denna kunskap, för det har hänt, då blir det uppenbart hur fel de beter sig och hur pinsamt det blir. För dem. En klubb ger sina medlemmar trygghet i att vara just den klubben där inte vem som helst slinker in och där ingen som inte kan koder eller regler stör.

De klubbar vi trivs bäst på är de klubbar där dessa regler accepteras och förstås till fullo. Att ha en klubb liggandes mitt på största kroggatan skänker ingen trygghet då dörren är olåst och det alltid finns en känsla av att vem som helst skulle kunna "krascha" festen. Inte för mig i alla fall.

I en källare, med en liten anonym skylt på dörren. I skydd av mörkret rör vi oss helst. Lite som vampyrer? LOL. Vi knackar försiktigt, ringer på en liten klocka och slinker in bakom ett rött draperi. Vi glider tyst i lokalerna, vi stör inga som har sex. Vi respekterar det privata och hälsar med en enkel nick eller ett leende. Sådana är vi.

När vår älskade klubb brann ner för snart ett år sedan trodde vi det var slutet för mr Club. Ett mycket tråkigt och orättvist slut då han sköter sin klubb otroligt proffsigt. Nu blev det inte slutet. Inte för honom i alla fall. Men kanske för oss? Jag hoppas inte det, men jag vet ärligt talat inte.

För den klubb som så passande låg lite avsides, en bit ifrån promenad och partystråken har bytt läge. Den stängda restaurangen på övervåningen har bytts till en nattklubb. Det lugna och hemliga basuneras vad vi hört nu ut på posters runt om i staden. Det hysch hysch vi uppskattar så mycket tycks förlorat. Den diskretion som ger trygghet vet vi inte längre finns.

Ingen skugga ska dock falla på mr Club. Vad som sker på övervåningen är utom hans kontroll. Källaren är han domäner.

På övervåningen skall det dock finnas sängar för dem som vill busa och leka med varandra. Först nattklubben och dansgolvet och ytterligare en trappa upp stora sängar. Men inga andra regler än denna "what happens upstairs stays upstairs". Det kändes väl tryggt? Inte. En nattklubb som är en swingersklubb litegrand. Eller tvärt om?

Jag vet att vi inte är de enda som ställer oss lite frågande till den nya klubbens läge. Jag vet att fler än oss hade önskat ett mer avskilt läge. Men, man kan inte alltid få precis som man vill. Klubben är återuppstånden, den har rest sig ur askan. Vi avvaktar nog ett tag innan vi besöker klubben på nytt, men tids nog...

Bilder av kärlek



Prinsessan skriver.

 

Huruvida denna målning är erotisk eller ej lämnar jag till er. Konstnären själv målade ofta två likadana blommor och som jag fått det förklarat för mig ska de vara en symbol för hennes och hennes kärestas djupa och äkta kärlek. Pistillerna till trots har jag hört att målningen handlar om mer erotik.

 

 

Som den här, två perfekta skapelser som så tydligt hör ihop. Yin och Yang. Jag ser mig själv och Älsklingen på samma vis. Vi två hör ihop, och jag är så oerhört lycklig och tacksam för att vi funnit varandra. Älsklingen gör mig hel. Utan honom känner jag mig trasig.

 

Ändå, när jag ser på denna konstnärs bilder så kan jag inte låta bli att tänka på sex. Som den här till exempel.

 

 

Vad tänker ni på? Jag är övertygad om att ni tänker på samma sak som jag. En vacker kvinnas underliv. Ett äventyr att upptäcka och njuta av.

 

Det är nog ingen hemlighet att jag och Älsklingen menar att kärlek och erotik hör ihop. Att vi är skeptiska till att relationer utan fysisk gemenskap fungerar. Vi tror att det är sunt att vara attraherad av den man älskar och att ömsesidig attraktion är en bra grund för sex och samliv.

 

Så dessa målningar skulle jag tro visar både kärlek, erotik, passion och intima delar av såväl män som kvinnor. Detta hör ihop. Olika sidor av samma mynt.

 

Dessa abstrakta målningar kan vara målade så tidigt som under 1920 och 1930 talen. De är underbart moderna trots att så många år passerat. De är aktuella och man behöver inte kunna konst för att förstå vad konstnären vill förmedla. Varför? Det är enkelt. Kärleken är tidlös. Passion likaså. Vi har älskat, hatat och ridit varandra i årtusenden.

 

Jag tänker fortsätta med det. Ikväll. 





Blir det någon mmf?

Prinsessan skriver.

Min Älskling försöker hitta den perfekta extrakillen till oss. En kille som inte tycker det är jobbigt att sätta sig i bilen och åka till oss.

Extrakillen som orkar läsa vår profil och förstår vad "svenskt ursprung" betyder och inte svarar oss med frågan "sugen på svart kuk?" En extrakille som förstår vad vi skriver, och har erfarenhet av lek på fler sedan tidigare. En kille som ser bra ut, är hel och ren samt vet hur man uttrycker sig. En kille med både bil och körkort.

En sak kan jag lova. Dessa extrakillar växer inte på träd.

Men, jag och Älsklingen är hellre utan en sexig och skön mmf än bjuder in FEL kille att dela vår säng. I "värsta" fall så får vi nöja oss med varandra. Det går ingen nöd på oss. Det kan jag lova.

Skäl att swinga

Prinsessan skriver.

Det kan finnas många skäl för att experimentera sexuellt och eventuellt gå på swingersklubb. Många har säkert goda skäl? Jag och Älsklingen gick av nyfikenhet. Inte för att vår relation eller vårt sexliv var otillräckligt på något vis. Tvärtom. Vår sexliv och vår relation har varit så pass stark att vi vågat tänja på gränser och utforska förbjudna rum. Tillsammans och i samförstånd.

Andras skäl kan se annorlunda ut.

Ett par hade mer eller mindre tröttnat på att ha sex med varandra, och uttryckte att swingerslivet var nyckeln för att få ligga med andra än sin man/hustru utan att för den sakens skull vara otrogen. Vi tycker detta är ett ganska sorgligt resonemang, men är ödmjuka nog att inte döma - då detta uppenbarligen fungerar alldeles utmärkt för detta par.

Ett annat par vi träffat på klubb hade ett än mer speciellt skäl att gå på swingersklubb. Mannen i paret hade nämligen problem att få erektion, och istället för att gå till husdoktorn och få Viagra eller något annat preparat utskrivet släpade kvinnan med sin man på swingersklubb för att han skulle prova om han "fick upp den" i sällskap av andra.

Förstå hur genant det var för alla, i synnerhet mannen ifråga när hon ljudligt förklarade detta för samtliga närvarande runt bordet i klubbens loungedel! "Han kan inte få upp den, och då tänkte jag att om vi går på swingersklubb...."

Det är sant! Detta måste vara det mest enfaldiga skäl för att gå på swingersklubb? Om man har problem med potensen inbillar jag mig att det absolut sista man behöver är att jämföras med män som inte har det. Detta par hade inga ambitioner att ha sex med andra på klubben, hon ville bara se om miljöombytet skulle göra underverk med sin makes kuk. Jag förstår inte.

Jag är övertygad om att de allra flesta swingers skulle ange samma skäl som mig och Älsklingen som anledning till varför man börjat swinga. De allra flesta swingers vi mött är galet förälskade i varandra, och det är härligt att se. De kramas, ger varandra kärleksfulla blickar, håller handen, smeker undan en hårslinga ur ansiktet på sin kvinna. De älskar varandra. Genuint och galet mycket. Jag tror kärlek är den bästa grunden (kanske den enda?) för ett lyckat liv i swingersvärlden.

Ett övertramp?

Prinsessan skriver.

Älsklingen köper sexleksaker till mig. Ibland frågar han om det är något särskilt jag önskar. Jag brukar oftast tacka ja. Just nu är det dock ingen leksak jag saknar i samlingen. Jag har min analplugg och jag har min fairy. Jag har svårt att se att jag någonsin kan behöva något annat - även om det finns mängder av andra leksaker i den stora, välfyllda lådan.

Det funkar likadant med sexiga underkläder. Där har jag mer eller mindre lagt över hela ansvaret på Älsklingen. Män och kvinnor har olika åsikter om vad som är sexigt. Jag gillar prickigt. Älsklingen älskar latex, spets och avslöjande... Jag älskar att vara sexig för min Älskling. I latex. I spets. I jeans...

Nu har jag tänkt köpa en sexleksak. Inte till mig. Inte till Älsklingen. Till min bästa väninna. Kan man göra det? Hon är fantastisk, hon är "open-minded", singel sedan länge, hon är nyfiken och hon har ingen sexleksak och har aldrig ägt någon. Men hon behöver verkligen en. Får man köpa sin bästa väninna en rabbit?

När är vi erfarna?

Han skriver:

Vi har fått en hel del meddelanden till vår profil på BC och ett antal mejl från singlar och par som skriver några snälla rader där de presenterar sig som swingers och där de träffat par som de idkat pb med, kanske besökt en klubb och busat med andra eller har en dröm att träffa ett par där hon är bi.

Därefter skriver de:

"Men ni verkar vara lite för erfarna swingers för oss".

Vad betyder detta?

Betyder det att de tycker att det är en skillnad på mängden år, antalet tillfällen eller vad betyder det?

Jag har full förståelse för att man kan vara på olika nivåer vad det gäller "sex i samma rum", "hjälpande händer", "partnerbyte i samma rum", "bara tjejsex", "partnerbyte i olika rum" eller "ormgropar".

Men i dessa fall har de uttalat intresse som stämmer överens med vad vi söker. Då blir frågan mer berättigad vad "erfarenhet" har för negativ betydelse.

När är man för övrigt "erfaren" swinger?

Vi har gjort en massa spännande saker ihop.

• Vi har varit på swingersklubbar
• Temafester
• Dekadenta 1700-talsfester i slottsmiljö
• Haft trekant med extrakille
• Haft trekant med extratjej
• Haft fyrkant
• Haft femkant
• Streamat sex för hundratals åskådare
• Haft sex irl för publik
• Haft sexpartners hemma
• Varit hemma hos sexpartners
• Träffat sexpartners på neutral plats
• Haft sex med andra utan respektive närvarande
• m.m.

Ja, vad skall man säga... Vi är nog praktiskt sett erfarna vad det gäller swingerssex.

Men!

Vi är fortfarande extremt kräsna. Mängden sexpartners är inte så stor, då vi ibland kan välja att gå på klubb, träffa mängder av sexiga singlar och par, men ändå "bara" ha sex med varandra.

Vi gillar att ha kontrollen och vi gillar att känna trygghet, vilket kommer med att vi förstår att de människor vi träffar har en social  kompetens.

Vi är inte så panikartade att vi väljer att ha sex med andra bara för att man "måste". Det är inte det som är det sexiga med att vara swinger. Det sexiga är i grunden det enorma förtroende som man visar varandra som swinger. Det är det som gör att man känner tillfredsställelse.

Tänk dig att ha sex med en annan person som du tycker är attraktiv till kropp och själ, samtidigt som du har sex med den enda person du älskar genuint och innerligt. Att njuta av något som inte är normen, men ändå vara fri att njuta fullt ut.

Vi har inga krav och hot på varandra för att uppnå ett förtroende. Vi kan inte kräva respekt från den andre och vi kan inte hålla fast någon som inte vill bli fasthållen.

Vi båda arbetar hårt att förtjäna allt detta från vår respektive.

Vi ger frihet för att få frihet. Vi ger respekt för att få respekt och vi älskar för att få kärlek. Kanske var det slumpen och turen som gjorde att vi inte vet vem av oss som började ge frikostigt och generöst. Men belöningen är att vi fortfarande är på vår erotiska resa. Lite mer erfarna men fortfarande pirrigt nervösa och upphetsat nyfikna över vad nästa destination ligger.

Herr Pelikan

Prinsessan skriver.

Låt mig presentera Pelikanen. Låt mig förklara vad denna pelikan gör på vår blogg...

Jag blev så less på att killar inte läser min profiltext på BC. De orkar inte. Orkar man inte läsa vad en människa söker sexuellt, om man inte är intresserad nog att träffa någon som vill ha samma upplevelser som en själv. Då är man inte en person jag och Älsklingen vill ha i vår säng.

Jag vet inte hur många "resande" män som hört av sig till oss genom åren. De är på "genomresa" i länet. På väg till jobb eller till semestern. De är lite kåta och kommer på den briljanta idén att leta upp ett par på BC att träffa och ha sex med. Så långt har jag inga invändningar.

OM det inte vore för att jag är extremt tydlig på min BC profil att vi aldrig träffar folk på genomresa, att vi inte är en "drive-thru" med "happy-ending". Jag kan inte vara mer tydlig!

Jag vet inte hur många män som är gifta eller lever i någon relation som hört av sig till oss och velat träffas. Det skulle också kunna vara helt i sin ordning.

OM det inte vore så att jag är extremt tydlig med att vi aldrig träffar några som lever i en relation.

Jag vet inte hur många män som bor i trakterna som kontaktat oss och vill träffas. Detta skulle också kunna vara helt i sin ordning.

OM det inte vore så att jag är extremt tydlig med att vi aldrig träffar några som kommer från länet.

Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst. Men jag tror ni förstår vad jag menar redan nu.

Det är evinnerligt tjatigt med alla dessa män som INTE bryr sig om vad som står i min (eller Älsklingens) profiler. Inte för att jag inte skulle ORKA läsa ett meddelade i onödan, men för att det är så vansinnigt märkligt beteende att inte bry sig om vad vi söker, vilka vi är, vad vi vill uppleva - om inte för vår skull, så åtminstone för sin egen.

Så, till herr Pelikan...

I min profiltext har jag nu lagt till att för att visa att man läst - och förstått vad som står i profilen får man nu skriva ordet "pelikan" i sitt meddelande till oss. Står inte ordet i meddelandet så vet jag att vederbörande inte läst profiltexten och kan direkt avfärda avsändaren som ointresserad och/eller oseriös.

När tycke inte uppstår

Prinsessan skriver.

Ibland klickar det inte. Så är det när människor träffar andra människor. Vissa funkar man bra med, andra förstår man inte alls. Ibland träffar man en ny person som man genast upptäcker ett märkligt osynligt band med - som egentligen inte skulle kunna finnas. Ibland träffar man på människor som man helt enkelt är totalt felsynkad med. Detta tror jag vi alla stött på i livet. Både på jobb och privat.

Jag talar inte om de situationer där folk går in och är direkt otrevliga, aggressiva eller oförskämda. Jag syftar på de som beter sig korrekt men där resultatet ändå blir som en alldeles för kliig kofta mot bar hud. Det blir obekvämt och olidligt.

Det positiva med även dessa möten är att de är intressanta och något man kan fundera och reflektera över med goda vänner. När dessa möten sker i/utanför sängen i vårt swingersliv så har jag och Älsklingen något att diskutera och fundera på under dagar. Det är fascinerande och utvecklande. Oftast. Ibland blir det direkt obehagligt.

Det blir läskigt när personen/personerna ifråga inte är lyhörda inför det "mismatch" man själv upplever och uttalar. De som inte slutar pocka på uppmärksamhet. De som envisas med att kommunicera. De som ifrågasätter min och/eller Älsklingens upplevelse och känsla. De som inte ens har vett nog att acceptera den förklaring vi ger utan vill dividera vidare. Det är läskigt och obehagligt.

Någons känsla ska man aldrig ifrågasätta. Känslor ska man lyssna till. Både till sina egna och till andras. Lyssna och acceptera. Det borde vara så enkelt.

99,9 av 100 som på något vis får indikation på att jag och Älsklingen upplever oss som felsynkade med vederbörande förstår detta. I 99,9 fall av dessa behövs vi aldrig förklara oss. Det räcker med att till exempel bara förflytta sig rent fysiskt. Till baren eller ett annat rum. Eller undvika ögonkontakt.

När vi började vår resa så satte vi oss ofta vid något bord i lungedelen på någon klubb, andra kom och gjorde oss sällskap och vi hade ett trevligt samtal. Vad jag och Älsklingen inte förstod då, var att vissa tog för givet att vi var intresserade också sexuellt - vilket ofta inte alls var fallet. Nu när vi fått lite erfarenhet så brukar vi hänga lite i baren och ta det lugnt i början på ett klubbesök. Där kan vi spana, därifrån är det lätt att gå om man behöver lämna. Från baren kan vi själva styra.

För er som inte har någon erfarenhet av besök på swingersklubb kan jag förklara att om man hittar någon/några man vill ha sex med på klubb så gör man ungefär så här:

Har han/hon/de redan sex närmar du/er försiktigt och respektfullt. Ni lägger sedan er hand på en EJ sexuell del av deras kropp, förslagsvis på handen eller armen. Om tycket är ömsesidigt kommer du/ni bli inbjudna - om inte så kommer er hand varsamt förflyttas. Kom ihåg - INGA sura miner!

En gång när vi flyttade en mans hand på Wandas Swing i Göteborg hände det otänkbara. Killen stampade iväg på samma barnsliga sätt som ett barn gör när det vill visa sitt missnöje. Vi hade svårt att stoppa skrattet. Det var så patetiskt. En oväntad effekt av för mycket curlande månne? Vill man ge sig in i denna lek så måste man klara av att ta ett nej. Kan man inte det så gör man sig själv olycklig. Av alla tusentals brev jag och Älsklingen fått på BC är det en promille som fått ett "ja" till svar.

Annars beter man sig som man gör på vilken nattklubb som helst om man ser någon man vill ha sex med. Eller inte. Skulle man fråga en kvinna på en normal klubb om hon vill delta i en trekant så skulle det nog sluta med en drink kastad i ansiktet? Det gör det inte på klubb. Det värsta som kan hända är att man får ett vänligt "tack men nej tack" - det bästa? Jag tror ni kan föreställa er det...

Möjligheten att vara hemlig

Prinsessan skriver.

Beträffande vårt swingande har vi valt att begränsa det rent geografiskt. Av praktiska skäl träffar vi inte dem som bor på tok för långt bort - då vi gärna vill träffa folk fler än en gång, förutsatt att tycke uppstår givetvis. Att träffa nya är alltid lite pirrigt och i viss mån läskigt. Vi träffar dem som vill träffas igen

Vi har även valt bort att träffa dem som bor i samma län som oss - för vi vill inte riskera att springa på dem vi träffar på ICA eller liknande. Länet är litet, befolkningen inte speciellt stor och vi värnar om vårt privatliv - och vill inte vara ett ansikte för swingers på orten.

Visst kan vi riskera att gå miste om den "perfekte" extrakillen då vi är så kategoriska på denna punkt. Det är vi medvetna om, men den risken är vi beredda att ta. Fast det var nära att vi gjorde ett undantag för ett tag sedan.

Det damp nämligen in det "perfekta" brevet från en potentiell extrakille - som bodde i länet. Han var också mån om att vara anonym och förstod vårt resonemang. Trodde jag. För när han fått tillgång till våra ansiktsbilder, som sanningen att säga är en smula redigerade - man ser hur vi ser ut även om man inte skulle känna igen oss på ICA om man såg oss där. Tanken var givetvis att denna kille skulle ge oss sin ansiktsbild, ett "ge och ta" agerande som vi kommit överrens om.

Men, det visade sig vara lättare sagt än gjort.

Vi har valt att låta dem vi har i vår adressbok på BC få tillgång till våra ansiktsbilder - det är ett enkelt sätt att vara både diskret och öppen samtidigt. Detta ville han inte göra. Han tyckte han kunde lägga upp en bild på BC en eller två minuter - och att jag skulle logga in mig dessa minuter för att få se honom. Det tyckte jag verkade omständigt.

Efter en lång tids hattande fram och tillbaka gick han till sist med på att maila en bild till oss - och när den kom visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Vad jag bett om var en ansiktsbild - något ALLA killar, par och tjejer mailat utan att strula och krångla tidigare. Jag hade erbjudit honom möjligheten att pixla sitt ansikte en smula om han ville.Vad jag fick var en helkroppsbild tagen på några meters avstånd med ett sådant pixlat ansikte att han lika gärna kunde klippt av huvudet, skickat en bild på en zebra eller helt enkelt låta bli att skicka en bild alls?

Någonstans får man bestämma sig för om man litar på personen man funderar på att träffa. Finns ingen tillit så ska man nog lyssna på magkänslan och leta upp någon/några andra. Finns förtroende ska det inte vara problem att visa sitt ansikte. Tycker jag.

Killen från länet var när det kom till kritan lika ovillig som oss att träffa någon han kände, och med den insikten har vi nu bestämt att inte göra några undantag från vår regel att bara träffa utsocknes folk.

Cap

Prinsessan skriver.

Vi är oskulder jag och Älsklingen. Vi har inte varit i "Cap". Ett dekadent paradis för de oblyga som vi hört talas om under flera år - men aldrig riktigt på allvar övervägt att besöka. Borde vi tänka om?

Historierna om Cap är många. Historierna är hisnande, fascinerande, roliga och pockar lite på mina fantasier. Skulle jag och Älsklingen kunna trivas där?

En subjektiv bedömning vi hört är att omkring 10% av besökarna i Cap är swingers. 90% är "bara" naturister eller exhibitionister. Vi har ingen aning och har nog inte riktigt fattat vad Cap är. Egentligen. Vi är ute på mycket "tunn is" då vi gissar och antar. Vi vet egentligen ingenting.

Är det en stad med ett inhägnat område en "by i byn" likt Visby med sin ringmur? Jag förstår inte riktigt. Vad jag förstår är att det är varmt och att det ligger vid havet. De flesta bär inget eller är utspökade.  Ler lite här i min ensamhet faktiskt.

Jag antar att om jag och Älsklingen skulle gå ut på en restaurang i Cap klädda som vi brukar vara klädda så skulle vi anses vara dem som är konstiga och annorlunda. Det är lite kul med omvända perspektiv på det man tror man vet, eller hur?

Stranden i Cap är vad jag förstått (eller missförstått) indelad i olika sektioner beroende på vilka böjelser man har. Ingen får dock ha sex på stranden, det är det vakter som försöker ha koll på. Lycka till säger jag...

Det märkligaste med Cap för mig och Älsklingen är att somliga tar med sina barn dit. Jag tycker inte att naket är fel på något vis, men tycker ändå det måste finnas bättre resmål för hela familjen än det där man hamnar bredvid en helt galonklädd man med gag-ball till middagen. Tycker inte ni?

OM vi tar oss till Cap, så gör vi det en av de veckor vi är barnfria. Det kan jag garantera. OM vi tar oss till Cap så blir det INTE en två veckors semester - det har vi förstått är en dum idé.

Men vi är inte naturister. Jag skulle inte känna mig bekväm med att gå omkring naken eller bra nära ute bland folk. Jag tror inte det. Eller? :-)

Jag vill åka till Cap för att se hur hårt vakterna får jobba på för att inte folk ska ha sex på stranden inför öppen ridå. Jag vill åka till Cap för att se någon av dessa svarta män med gigantiska kukar bli avsugna av en strid ström pensionärsdamer. (Som slåss för att få komma till) Jag vill åka till Cap för att känna av hur skönt det måste vara då det saknas fördomar och alla är nyfikna.

Jag vill åka till Cap för att rotera i en solstol, känna svettdroppar rinna ner mellan mina lår och bröst samt känna Älsklingens tunga mot min hud när han slickar upp mina salta droppar.

Om några av våra läsare vill upplysa om vad vi behöver veta om Cap så tar vi gärna emot tips!

Vilka vet?

Prinsessan skriver.

Vilka vet att vi swingar? Några få nära vänner. Ytterst få. De allra flesta av dessa blir nyfikna och fnissiga då vi berättar. Några ställer frågor. Intelligenta och fördomsfria frågor. Våra vänner är fördomsfria och smarta.

Vilka vet inte? Alla andra. De som inte kan hålla hemligheter, de som är bekanta, de som är släkt och givetvis våra barn. Och alla andra. :-)

Att swinga är inte normalt eller accepterat - och det måste även vi som swingers respektera. Det vore respektlöst av oss att "pracka på" andra vår livsstil då den skulle kunna genera och provocera.

De allra flesta swingers vi träffat på har ungefär samma synsätt på detta som oss. Men inte alla.

Vi träffade ett par som tyckte det var omöjligt att hålla sitt sexliv hemligt för tonåringen (som ännu ej var sexuellt aktiv) och resonerade att det var enklare och mer naturligt att inviga denne i föräldrarnas intima liv än att låta det vara privat.

Jag satte nästan kaffet i halsen när jag hörde resonemanget. De som hörde vad som sades stelnade nästan till. Tystnaden i sällskapet blev påtaglig. Alla skruvade på sig. Det var så skruvat.

Kvinnan tog ingen notis om reaktionen utan fortsatte, nästan lite stolt...

"Ja, men x är så smart, att han/hon lägger enkelt ihop två och två så det fanns ingen möjlighet att hålla detta hemligt".

Kan det vara så? Om vi åker på en "romantisk weekend" så fattar våra tonåringar att vi egentligen tillbringade lördagen på en swingersklubb? Jag är övertygad om att detta är rent nonsens! Jag tror det snarare handlar om föräldrar som inte vet när man slutar vara kompis med sina tonåringar - och agerar som föräldrar istället.

"Ja, men hur skulle vi förklara hur vi lärt känna våra swingersvänner för tonåringen?"

Hur svårt kan det vara?

Exempel:

Det här är Emma, vi träffades på konferensen i höstas.
Jag och Peter var på språkresa ihop för hundra år sedan, nu hittade vi varandra på Facebook,
Vi hade husvagnen mitt emot Lotta och Jonas i somras på Tofta
Johan köpte mark av svärfar.

Svar, det är hur lätt som helst. Om man vill.

ALLT borde vara lättare och lämpligare än att tvinga på sin tonåring det egna sexlivet! De sista på jorden jag och Älsklingen skulle dryfta detta med är våra barn! Jag törs lova att barn inte vill veta vad föräldrarna gör. Än mindre än att mamma gillar flera kukar i sig samtidigt eller att pappa tycker om att knulla andra kvinnor än mamma - när mamma ser på.

Seriöst. Jag vill påstå att det ligger i föräldraansvaret att hålla reda på vad en förälder berättar för sina barn. Självklart ska föräldrar prata om sex med sina tonåringar. DET är föräldraansvar. Men vad jag anser man bör lära sin tonåring är dessa saker.

att ett nej alltid ska respekteras
att de aldrig ska ställa upp på något de inte själva vill
att de ska skydda sig och praktisera säker sex
att de har lång tid på sig och inte behöver stressa fram

Men snälla, berätta inte att du/ni swingar. Tro mig, de vill inte veta.

Gott Nytt År!

Prinsessan skriver.

Hej på er! Jag vet att jag varit "borta", men nu känner jag äntligen inspiration nog att skriva på bloggen igen. Jag tänkte berätta om vår nyårsafton. En avsevärt mer porrig nyårsafton än jag någonsin firat tidigare.

Det damp ner en inbjudan till en Nyårsfest vi inte kunde motstå. Ett litet småkinky tema, som förde tankarna till internatskola, stränga rektorer och sexiga bibiliotekarier. Vi lyckades med konststycket att bli såväl barn som hundfria denna årets sista dag och begav oss till en ensligt belägen villa där vi mötte ett antal andra äventyrslystna par.

Jag tror man kan säga att vi uppskattar privata fester mer än swingersklubbar. Stämningen på en fest blir mycket mer intim och personlig än den någonsin kan bli i en källarlokal oavsett ledningens goda intentioner. På klubb blir det sällan särskilt personligt och attraktion handlar till största delen om utseende. På en privat tillställning blir samtalen djupare och därmed uppstår attraktion och lust ur annat än det rent visuella.

Festen på nyårsaftonen gästades av sju par. Jag tror alla kvinnor var bisexuella och männen var vad jag vet heterosexuella. En bra förutsättning för en lyckad kväll är onekligen att alla har samma läggning. Åldern var lite mer spridd. Från 20+ till en ungefär 50.

Samtalen flöt lätt under middagen. Erfarenheter och historier varvades med skratt och glada tillrop. Det blinkades och spanades. En relativt normal middag - med en allt annat än normal spänning. Alla runt bordet visste givetvis vad som väntade. Det är lite bisarrt att sitta och prata om kryddningen av en förrätt då alla tänker på sex. Bisarrt och roligt! Annorlunda och sexigt. Förbjudet och upphetsande.

Kvällen inleddes med fördrink, följdes av en fyra rätters middag med stärkta linneservetter och vit duk och avslutades avklätt i en oblyg röra i värdparets stora sköna säng. Värdparet hade ett fantastiskt finurligt hus med både "pole", gunga och badtunna. Vad mer kan man behöva?

Tjejsex är sexigt. Att se vackra kvinnor smeka av varandra kläderna och hångla upp varandra mot en "pole" är galet skönt. Att bjudas upp till denna "pole" av en lagom dominant och enormt vacker kvinna är himmelriket. Att titta på Älsklingen och se hans glansiga blick och veta hur kåt han blir av skådespelet är sjukt upphetsande. Att ligga på en gunga och knullas av världens bästa man och plötsligt få sällskap av ett annat par som tar bort huvudstödet på gungan så kvinnan kan grensla mitt ansikte medans Älsklingen tar mig. Jo, jag kom. Galet skönt.

Älsklingen kom senare. Jag gav honom en "happy-ending" som heter duga när vi landade i sängen fyra timmar in på det nya året. Året kunde inte börjat bättre för någon av oss tror jag?

Lite nya bilder